Visste du att det finns läkemedel som har hjälpt människor kontrollera svåra epilepsianfall i mer än 80 år? En av dessa är Dilantin, eller fenytioin som det egentligen heter. Det är lite av en doldis – inte alla känner till det vid namn, men mängder av patienter och läkare världen över litar på det varje dag. Även om mycket har hänt inom medicin sedan Dilantin först började användas på 30-talet så är det fortfarande en av de viktigaste behandlingarna av epilepsi. Men Dilantin är mer än bara ett piller för anfall – det har en massa detaljer och fällor som det lönar sig att känna till. Här får du reda på hur läkemedlet funkar, vilka risker som finns och varför det ibland föredras även idag när det finns nyare alternativ.
Hur fungerar Dilantin och vem använder det?
Alla anti-epileptika är inte lika, och dilantin hör verkligen till de gamla trotjänarna. Det upptäcktes redan 1908, men först på 1930-talet började man förstå potentialen – särskilt för att minska epileptiska anfall. Fenytioin fungerar genom att stabilisera cellernas elektriska signaler i hjärnan, vilket minskar risken för att nervceller plötsligt slår över och startar ett anfall. Detta gör det extra användbart vid tonisk-kloniska (eller grand mal) anfall och vid fokala anfall, men mindre effektivt vid absensanfall (de korta, frånvarande stunderna som framför allt drabbar barn).
En sak som gör Dilantin speciellt är hur koncentrationen i kroppen kan variera ganska kraftigt beroende på exempelvis ålder, vikt, och vilka andra mediciner man tar samtidigt. Tar du exempelvis antibiotika eller vissa antidepressiva läkemedel kan de påverka hur mycket fenytioin som finns i blodet. Det är därför blodprover är en stor grej när man behandlas med Dilantin – det gäller att hålla balansen så medicinen varken blir för svag eller för stark.
- Kombinationen av lång erfarenhet, låg kostnad och att det finns i många beredningsformer (tabletter, kapslar, injektion) gör att det fortfarande används i hela världen.
- Barn, vuxna och äldre med svårkontrollerad epilepsi kan ha stor nytta av Dilantin, särskilt när annan behandling misslyckats eller inte fungerar av olika skäl.
- Medicinen kräver dock extra övervakning och regelbundna kontroller, både för att undvika biverkningar och för att säkerställa att blodnivåerna är rätt.
Enligt Socialstyrelsens statistik från 2023 använde ungefär 4 000 personer i Sverige fenytioin i någon form, trots att nyare läkemedel oftast är förstahandsval idag. Det visar på en fortsatt viktig roll i vården.
Det finns dock intressant ny forskning på gång – bland annat undersökningar om ifall fenytioin kan ha effekter även vid vissa neurologiska sjukdomar utanför epilepsi, till exempel trigeminusneuralgi (en form av ansiktssmärta). Men där är inget riktigt avgjort än.
Biverkningar, risker och smarta tips vid behandling med Dilantin
En av de stora nackdelarna med Dilantin är biverkningarna – och här gäller det verkligen att lyssna på kroppen. De vanligaste är trötthet, yrsel, balansproblem och ibland sludder eller skakningar. Vissa märker att tandköttet börjar växa eller bli svullet (så kallad gingival hyperplasi), vilket gör tandborstning extra viktig. Andra känner av illamående eller får utslag på huden.
| Biverkning | Andel drabbade | Tips |
|---|---|---|
| Tandköttsproblem | 20-40% | Borsta tänderna noga, var uppmärksam på förändringar och gå till tandläkaren regelbundet. |
| Trötthet | 10-30% | Justera dosen i samråd med läkare, undvik bilkörning om du känner dig påverkad. |
| Hudutslag | 2-5% | Sök vård direkt vid misstänkt allergisk reaktion. |
| Balansproblem | 10-20% | Ta det försiktigt i trappor och vid snabba rörelser. |
Något som är värt att komma ihåg är att Dilantin har en rätt snäv terapeutisk bredd. Det betyder att det är liten skillnad mellan den dos som ger effekt och den som kan ge förgiftning. För mycket medicin kan leda till allvarliga symptom som dubbelseende, svårt att tala, eller till och med medvetslöshet. Därför är det livsviktigt att aldrig ändra dos själv utan att prata med doktorn först.
- Många får göra blodprov var tredje till var sjätte månad för att hålla koll på nivåerna.
- Om du får andra läkemedel kan du behöva tätare kontroller, eftersom många preparat påverkar fenytioin-nivåerna i kroppen.
- Om du planerar graviditet, prata med läkare – Dilantin kan öka risken för fosterskador och där finns särskilda riktlinjer att följa.
- En del personer märker av benskörhet efter länge behandling – extra tillskott av D-vitamin och kalcium kan ibland rekommenderas.
Hos äldre är fallolyckor en risk om balansen försämras, medan tonåringar och unga vuxna ibland slarvar med medicinen – och det är ofta då anfallen kommer tillbaka. Glömmer man en dos kan det få konsekvenser, men det är nästan aldrig rätt att ta dubbel dos för att "kompensera". Kontakta vården om du är osäker.
Ett vanligt misstag är att blanda Dilantin med grapefruktjuice, vissa kosttillskott, eller starka naturpreparat som johannesört – dessa kan påverka upptaget och omsättningen i levern. Håll dig till en tydlig och regelbunden dosrutin, gärna vid samma tid varje dag.
Dilantin i praktiken: Livskvalitet, långtidseffekter och framtidens behandling
Hur ser livet ut när man tar Dilantin? En del får ett vanligt vardagsliv – de flesta kan jobba, plugga, resa och leva aktivt bara de följer behandlingen. Några måste dock leva med biverkningar eller tas in på återbesök ofta, och det är viktigt att känna sig lyssnad på i mötet med sjukvården.
I Uppsala har man under flera år gjort studier där man jämför traditionella antiepileptika mot nyare alternativ. En nyare norsk-svensk studie från 2022 visade att patienter som stod på Dilantin ibland haft färre anfall än de som började med moderna epilepsiläkemedel, även om de sistnämnda ofta gav färre biverkningar. Det talar för att fenytioin fortfarande har en plats, men att valet av läkemedel måste anpassas – det finns inget universellt svar.
- Många som tar Dilantin har blivit så vana att de kan känna av minsta förändring i kroppen – lyssna på den känslan och berätta alltid för din läkare om du märker att något förändras!
- Registrera eventuella biverkningar i en anteckningsbok eller app för att få koll inför återbesöken.
- Långtidsanvändare bör få sina blodvärden (till exempel leverenzymer och kalcium) kollade årligen.
- Du kan behöva en så kallad "läkemedelslista" om du ska åka utomlands – särskilt då Dilantin klassas som narkotikaklassat läkemedel i vissa länder.
En knepig grej är hur snabbt kroppen vänjer sig – missar du för många doser på raken kan anfallen återkomma med förnyad styrka. Därför: alltid smart att ha med sig extra doser om man ska resa bort, och informera nära vänner eller familj om vad man tar så de kan hjälpa till vid behov.
Ser man till framtiden finns ett växande intresse kring individanpassad medicinering. Snart kanske man får sin dosering baserad på sitt DNA eller på avancerade blodprov som tagits hemma istället för på mottagningen. Det finns även försök med appar som påminner om när det är dags för nästa tablett – använd de verktyg som funkar bäst för dig.
Sammantaget har Dilantin, eller fenytioin, en oslagbar plats i historien men behandlingen kräver rutin och kunskap. Det är tungt lastat med både fördelar och risker, men när det är rätt använder det faktiskt fortfarande som en räddare vid svåra eller livshotande anfall. I väntan på morgondagens smarta (och kanske biverkningsfria?) mediciner är det här fortfarande en livlina för tusentals svenskar – och ibland, det allra bästa valet.